Fridykning är när du du dyker utan utrustning som syrgas och annan luftutrustning. Du använder dig endast utav dina egna lungors kapacitet och de bestämmer hur länge du kan stanna under ytan. Ett andetag är vad du ska klara dig på. Det krävs inte att du har gått någon utbildning eller fått något certifikat utfärdat. Men det kan vara bra att känna till riskerna med fridykning innan man ger sig på att prova det. Kontakta din dykarklubb för att höra vilka kurser eller utbildningar de kan erbjuda dig. Många klubbar anordnar kurser på olika nivåer som ger dig ett fridykarcertifikat.

angelfishFridykning kan utövas individuellt eller i lag. Det finns olika varianter av fridykning. De två största internationella dykorganisationerna AIDA (Association international de development de apnea) och CMAS (Conféderation Mondiale des Activités Subaquatiques) har godkänt 11 olika discipliner. Disciplinerna delas upp i två grupper, antingen hur djupt du kan ta dig på ett andetag, eller hur länge du kan vara under vattnet. De två grupperna delas sedan in i olika undergrupper beroende på om du kommer använda någon typ av utrustning som viktbälten eller simfenor.

Tävling i fridykning kallas för Apnea och den sporten började man tävla i på början av 90-talet. Det finns sex kategorier att tävla i inom fridykning.

  •  CNF, konstant vikt utan fenor, fridykaren följer en lina så djupt ner i vattnet den kan och sedan upp igen, allt på ett andetag.
  • CWT, konstant vikt, fridykaren följer en lina så djupt ner i vattnet den kan och sedan upp igen, allt på ett andetag. Dyket sker med fenor och vikten ska vara samma ner som upp.
  • STA, statisk apnea, fridykaren ligger stilla med ryggen uppåt i vattnet och håller andan så länge som möjligt.
  • DNF, dynamisk apnea utan fenor, Bröstsim under vattnet och längst distans på ett andetag är målet.
  • DYN, dynamisk apnea, simning under vattnet med fenor. Distansen räknas.
  • FIM, free immersion, fridykaren använder sig av en lina för att dra sig upp och ner utan fenor.

Människan är utrustad med en dykreflex som gör att vi klarar oss under vatten liknande dykande däggdjur. Vi är inte utrustade till att leva under ytan men med rätt träning kan andhållningen bli längre. Strupreflexen gör att struphuvudet stängs när vatten kommer in i svalget och vi slutar andas tillfälligt. Efter 20-30 sekunder under ytan slår dykreflexen till och hjärtfrekvensen sänks, blodtrycket höjs och blodet i kroppen omfördelas. Det krävs en temperatursänkning för att reflexen ska aktiveras.

Det är viktigt att vara helt frisk vid dykningen. Vissa sjukdomar har längre inkubationstid än andra så du kan bära på virus trots att du känner dig frisk.

Det är också viktigt att inte äta mat eller kosttillskott som höjer blodtryck eller ämnesomsättningen innan man skall göra ett fridyk.  Exempel på kosttillskott man skall undvika Efedrin, Forskolin, Guarana och olika bantningspiller.

Världsrekordet för att hålla andan under vattnet ligger på 11 minuter och 35 sekunder för män medan 9 minuter 2 sekunder är det kvinnliga rekordet.

Du kan förbättra din andhållning genom att träna på att hålla andan flera gånger varje dag. Träna i varmare bassänger då det är svårare att hålla andan när du fryser. Öva tillsammans med någon och ta aldrig onödiga risker.